S.O.S. Havet är i nöd!

Förutom fantastiska konserter bjuder Musik vid havet detta år också på framtidstro. Jag är helt säker på att stora musikupplevelser kan inspirera oss till nytänkande och handlingskraft i vårt gemensamma arbete för miljön.

Festivalen öppnar med en nyhet! Då musik och den rena kärleken till havet står i fokus, stiger namnet Lasse Mårtenson snabbt fram. För mig representerar han speciellt kära minnen från barndomen, då vattnet var klarare, sjögräset grönare och himlen blåare. Båtfararen kan lätt känna igen sig i Mårtensons gränslösa och oskyldiga kärlek till skärgårdens holmar och havets våg. De framtidsupplevelserna är värda att kämpa för både med svett och tårar. Dirigenten-kompositören-sångerskan Johanna Almark har skapat en klingande Lasse Mårtensonfresko i beställning av Musik vid havet. Verket framförs av Almark tillsammans med Maja Mannila och Wegelius kammarstråkar.

Festivalens andra dag som börjar på torget, bjuder både på jazz, olika anföranden om arbetet för havens framtid, samt en paneldiskussion med representanter både för beslutsfattarna, miljöorganisationerna och båtfolket på scenen. På programmet står också andra aktiviteter för hela familjen.

Samma kväll är temat våra årstider. Här spelar nostalgin igen på en av strängarna. Att ha fått växa upp med fyra årstider präglade hela min barndom. Nu frågar jag mig hur många årstider våra barnbarn kommer att få uppleva? Antonio Vivaldis välbekanta Årstider har fått en fascinerande ny skepnad i Max Richters minimalistiska arrangemang. Astor Piazzollas originalverk klingar stort i Leonid Desyatnikovs version för violin och orkester. Dessa favoriter tolkas av undertecknad tillsammans med Finländska kammarorkestern.

Söndagens konserthelhet är sammansatt av den internationellt hyllade konsertpianisten från Sverige, Roland Pöntinen. Hans pianorecital innehåller musik från länderna kring Östersjön. Vi får höra musik av tonsätarnamn som Frédéric Chopin, Henryk Górecki, Arvo Pärt, Jean Sibelius och Sergei Rachmaninov.

Jag vill påstå, att så gott som hela mänskligheten numera har blivit konfronterad med de oroväckande hotbilder som finns, gällande kommande generationers livsmöjligheter på jorden. I stormen av dåliga nyheter blir vi ofta utan information om allt det konkreta arbete som görs för att värna om bland annat våra hav. Utan den allt mer utbredda medvetenheten om följden av våra val, skulle läget ändå vara mycket värre än det är nu. Många av oss kan säkert komma ihåg, att det relativt nyligen var allmän praxis att dumpa avfall och skrot i över bord. I dag kan ingen längre påstå, att det skulle vara godkänt, på någon plan. Beroende på om man är pessimist, eller optimist, kan denna fakta upplevas på två sätt: Havet är förorenat och katastrofen är oåterkallelig. Eller: Äntligen har vi förstått att det vi dumpar i havet inte försvinner. Jag väljer personligen optimistens sätt att läsa också om grymheter och miljöbrott: Nu när vi vet, kan vi göra något åt saken!
En del av biljettintäkterna från årets festival doneras till miljöorganisationer med fokus på Östersjön.

Välkomna att inspireras!
Jan Söderblom